Rapport från Fragility Fracture Network Global Congress i Porto Portugal, oktober 2025

FFN (Fragility Fracture Network) är en internationell organisation som etablerades 2011 och fokuserar på det multidisciplinära omhändertagandet av patienter med fragilitetsfrakturer, både i det akuta skedet och i efterföljande rehabilitering, samt sekundärprevention av både fall och frakturer.

Den trettonde globala FFN-konferensen genomfördes 1–4 oktober 2025 i Portugal med mer än 600 deltagare från 46 olika länder. Den multidisciplinära andan genomsyrade verkligen hela programmet. Ett 20-tal svenskar var på plats, bland annat representanter för den nystartade svenska FFN-falangen som annonserades under öppningsceremonin.

Representanter för FFN Sweden

Första dagen fick vi bland annat en redovisning av 15 länders egna granskningar av vården i samband med höftfraktur framför allt, enligt en modell som tagits fram av FFN (Hip Fracture Audit). Det var intressant att se att vissa utmaningar ser liknande ut världen över, som t.ex. svårigheter att hitta rutiner för långtidsuppföljning av frakturpatienter, medan andra faktorer har stor variation som t.ex. tillgång till sjukhus och tidig kirurgi.

Under följande dagar var det flera workshops som handlade om nutrition för patienter med fragilitetsfrakturer där man bland annat redogjorde för FFN:s koncept som kallas SIMPLER (SIMPLER Nutrition care). Det kan användas på sjukhus för att förbättra vården avseende nutrition och innefattar både metoder för analys av aktuell verksamhet samt konkreta verktyg för stöd i förbättringsarbete. Malnutrition ökar risken för många komplikationer efter fraktur och operation t.ex. försämrad sårläkning, trycksår, upprepade fall, delirium, förlängda vårdtider, återinläggning på sjukhus och för tidig död. Så det finns mycket att vinna på att ha en aktiv strategi för att motverka malnutrition kontinuerligt. En påminnelse jag behövde var också att det inte finns någon korrelation mellan malnutrition och BMI, så att vi inte missar denna viktiga komponent hos överviktiga patienter.

Något som har diskuterats i olika svenska sammanhang de senaste åren är att påbörja antiresorptiv behandling med zoledronsyra direkt efter operation för höftfraktur. Representanter från Norge redovisade sina resultat sedan införande av en sådan rutin för 10 år sedan, och de har inte sett någon ökad förekomst av komplikationer men däremot en lägre förekomst av nya frakturer 1 år efter höftfrakturen (Hestnes et al, ej publicerad än). I Norge är tidig behandling med zoledronsyra en del av standardbehandlingen efter höftfraktur nu.

I posterutställningen kunde man bland annat läsa om Osteoporosskolan i Örebro som blivit en framgångsrik modell för patientutbildning som senare även har implementerats i andra regioner. Skolan innefattar teoretiska föreläsningar och hemträningsprogram, och i utvärderingen har Jenny Forsberg m.fl. kunnat visa att deltagarna förbättrade sin fysiska funktion och balans.

Anna Spångeus och Jenny Forsberg

Det var intressant och inspirerande att vara med i ett sammanhang där olika professioner arbetar mot samma mål, och har viktiga kunskaper att bidra med i olika faser av frakturpatientens vård. Från att ortopedkirurgen bör fokusera på stabil fixering för att möjliggöra tidig mobilisering, till tekniker för att samtala med patienten om sjukdomen osteoporos och läkemedelsbehandling för att uppnå en allians och god compliance. Något som jag särskilt tog med mig hem var en workshop om ”informella vårdgivare” dvs anhöriga som kan spela en avgörande roll för patientens långsiktiga rehabilitering. I vissa länder är det närmast obligatoriskt att familjen tar över ansvaret för patienten vid utskrivning från sjukhus, och har de inte fått rätt information så får patienten inte så goda förutsättningar att återfå funktion. Det är inte heller säkert att de anhöriga har den tid som krävs. I andra länder får man inte betrakta anhöriga som en resurs alls utan samhället ska stå för all eftervård och rehab, men när den organisationen inte fungerar optimalt så blir slutresultatet detsamma. Efter gruppdiskussionerna insåg jag att vi nog skulle kunna involvera anhöriga i högre grad och erbjuda både patienter och anhöriga utbildning som sträcker sig över en längre tidsperiod, och att vi behöver utveckla metoder för mer långsiktig planering av rehab inklusive nutrition och fallprevention.

Nästa globala FFN-kongress blir år 2027, och under 2026 hålls i stället regionala kongresser runt om i världen. För Europa blir det i Edinburgh 8-10 oktober. FFN Sweden kommer att ha sitt första medlemsmöte till våren 2026, mer information om det kommer framöver. Är man intresserad av att bli medlem i FFN Sweden så kan man maila kassör Karl-Åke Jansson (karl-ake.jansson@regionstockholm.se) eller ordförande Johanna Rundgren (johanna.rundgren@regionstockholm.se).

/ SVOS resande reporter Anna Rosenberg, distriktsläkare, Region Sörmland.